*Användare av läsplattor se nedan.
Några förklaringar
Under 1840-talets första hälft upptar Husförhörslängderna från Cimbris och Ö.Nöbbelövs församlingar 12 båtskeppare och 5 skeppare på Södra samt 3 båtskeppare och 2 skeppare på Norra Brantevik. Förmodligen förde dessa befäl i odäckade eller halvdäckade båtar som endast befor inrikes orter i Blekinge och Småland, samt var så små att de ej registrerades hos Kongliga Kommerskollegium.
Det första fartyg hemmahörande i Brantevik som erhöll av Kommerskollegium utfärdat Fribref var slupen LARUS som infördes i registret 1855. År 1959 såldes de sista motorseglarna ELNA, MARIANN, ZITA OCH ÖRNEN. Hela Branteviks sjöfartshistoria omspänner således endast drygt 100 år.
Följande skeppslista upptar före 1871 endast fartyg som kunnat återfinnas i Fartygsregistret. Efter Assuransföreningen Hoppets start 1871 har även de mindre fartygen redovisats under en separat rubrik.
Personnamn
inom parentes – efter byggnadsort anger skeppspsbyggmästare
inom parentes – efter hemort anger huvudredare eller ägare.
Fartygsnamn
som börjar med bokstaven C men uttalas K (t.ex. Carl, Carolina, Clara, Christina etc.) återfinnes i listan under bokstaven K.
Riggtyper
Skonert
De svenska registerhandlingarna gör ingen skillnad på om ett skonertriggat fartyg är utrustat med fulltacklad fock- mast (brigantin), bramsegelriggat eller slättoppat.
Skonertskepp
Under denna benämning upptar Kommerskollegii handlingar oftast även tremastade bramsegelskonerter och slättoppade tremastare.
Dimensioner
Dessa är tagna ur samtida mätbrev och definieras som:
Längd
mellan stävarna på däck
Bredd
största, från yttre till yttre kant av bordläggningen.
Djup
från däcket vid storluckans akterkant till garneringen vid sambordsplankan.
Tonnage
Deplacement
Ett fartygs totala vikt med last och allt. Motsvarar den undanträngda vattenmassan. Användes inte i vanligt handels- sjöfartssammanhang. Endast krigsfartyg med någorlunda konstant vikt kan ha någon nytta av den storleksuppgiften.
Registerton
Är ingen vikt utan en rymd. Ett registerton är 100 engelska kubikfot eller 2,83 kubikmeter. Föregångare till registertonnet var fram till 1862 den svåra lästen och därefter fram till 1874 nylästen.
Bruttoregisterton
Fartyg uppmättes av särskilda skeppsmätare och efter likaledes särskilda regler. Sjölagen behöver hela 55 sidor för att få med allt som rör skeppsmätning.
Bruttotontalet är fartyget totala rymd under däck exklusive barlasttankar som ej kunde användas till last. Dessutom alla utrymmen över däck som var fast bultade i översta däcket.
Nettoregisterton
Från bruttotonnaget räknades alla utrymmen som inte kunde användas till last. Såsom bostäder och maskinrum. Man fick då fram nettotonnaget eller dräktigheten. På detta tontal beräknades alla avgifter. Såsom lotspengar. Fyr- och båk- avgifter, hamnavgifter och tonavgifter.
Ett fartyg var förmånligt om det hade lågt nettotonnage men hög lastförmåga. Man försökte därför med olika skepps- byggnadstekniska åtgärder att bringa ned nettotonnaget. Om man satte en öppen tonnagebrunn akterut frimättes detta däck som egentligen var ett lastrum.
Gäller ej segelfartygen.
Dödviktston DW
Fartygets lastförmåga i ton.
För lastning av fartyg finnes särskilda tabeller som anger hur många engelska kubikfots lastutrymme som erfordras för olika varuslag. För konjak i lådor räknar man 66 kb-fot per ton. För standards (stds) trä som i sig själv är 165 eng kubikfot beräknar man åtgår 220-250 kubikfot lastutrymme.
Tontalet höggs in i en luckkarm.
DW-ton Nettoregisterton
Om man dubblar nettoregistertontalet och sen drar av 10 % får man ett ungefärligt DW-tontal. Klara 140 netto c:a 250 ton DW. Zita däremot 170 netto lastade 350 ton och var därför ett förmånligt fartyg